Vilket är rätt startbatteri för mig?  Hur byter jag startbatteri? Hur använder jag startkablar?
     


FAQ

38 vanliga batterifrågor och förklarningar?

1. Batteriets historia?

 

2. Vad är ett batteri?

 

3. Hur länge håller ett batteri?

 

4. Olika batteri typer? 

 

5. Vad är det för skillnad på start, traktionära (deep-cycle) och marin batterier?

 

6. Vilka är dom vanligaste batterikonstruktionsmaterialen?

 

7. Vilka ämnen finns i en blyackumulator och hur det fungerar det?

 

8. Vad menas med elektrolyt?

 

9. Vad är s.k. ”slutna” batterier?

 

10. Vad är s.k. gelad elektrolyt?

 

11. Vad är AGM (Absorbed Glass Mat) batterier?

 

12. Vad avses med· temperatureffekten på batterier?

 

13. I- och urladdningscykler kontra livslängd?

 

14. Vad menas med amperetimmar kapacitet?

 

15. Varför uppges amperetimmar vid en viss urladdningstid?

 

16. Hur mäter man batteriets laddningstillstånd?

 

17. Hur gör man en belastningsprovning?

 

18. Falsk kapacitet - vad är det?

 

19. Batterispänning i förhållande till laddningsgrad?

 

20. Kan man blanda nya och gamla batterier?

 

21. Skall ”korkarna” tas bort vid laddning?

 

22. När når nya batterier full kapacitet?

 

23. Hur märker man att batteriet åldrats?

 

24. Har blybatterier minne?

 

25. Hur seriekopplar man batterier?

 

26. Hur parallellkopplar man batterier?

 

27. Vad är rätt elektrolytnivå?

 

28. När skall man fylla på batterivatten, före eller efter laddning?

 

29. Fryser batterier?

 

30. Urladdas batterierna då dessa inte används?

 

31. Vad menas med att batteriet sulfaterar?

 

32. Spänningar och strömstyrkor vid laddning?

 

33. Hur sker batteriladdning?

 

34. Hur mycket mera kapacitet kan man få med pausladdning?

 

35. Vad är det för specifikt med fordonsladdare?

 

36. Är det en myt att inte lagra batterier på betonggolv?

 

37. Vad menas med syracirkulation?

 

38. Kan man fylla på vätskebatterier med kranvatten?

 

comments powered by Disqus

 

En utförlig batteripresentation skulle fylla åtskilliga sidor. Denna presentation upptar därför i huvudsak endast fritt ventilerade blybatterier och ventilreglerade blybatterier (VRLA), dvs. batterier som används i truckar, städmaskiner, golfbilar, liftar, rullstolar, fordon m.m.



1. Batteriets historia?

 

 
Det florerar flera olika teorier om vem som uppfann det första batteriet. Italienaren Alessandro Volta tillskrivs oftast äran som uppfinnare av det moderna batteriet (Silver-Zinc). Anicent celler har man funnit i ruinerna från Sumerian redan omkring 250 före Kristus.

De första bevisen kommer från arkeologiska urgrävningar i Bagdad, Irak. Detta första batteri är daterat till år 250 före Kristus. Kärlet hittades i Khujut Rabu utanför Bagdad och består av lerkärl omlindad av en kopparcylinder. Då den fylls med vinäger eller någon annat elektrolyt så producerar kärlet ca 1,1 Volt! Batteriet användes till elektrisk galvanisering dvs. förse olika objekt med ett tunt lager av metall, en metod som liknar de vi idag använder för att plätera billiga guld- och silverföremål. Luigi Galvani var först med att göra en elektrokemisk cell år 1798 varefter Di Volta (efter vars namn spänningen Volt fick sin benämning) några år senare lyckades konstruera en s.k. primärcell dvs. en cell som inte kan laddas. Parallellt med Di Volta jobbade J-W Ritter under åren 1776-1810 med en laddningsbar sekundärcell även kallad ackumulator. G Planté gjorde sedan år 1859 en blyackumulator, en ackumulator som i grunden finns även nu.

Upp

 


2. Vad är ett batteri?

 

I princip så är ett batteri en anordning som kan lagra energi för senare användning. Den vanliga benämningen ”batteri” begränsas till en elektromekanisk anordning som konverterar kemisk energi till elektricitet genom användandet av en galvanisk cell. En galvanisk cell är en mycket enkel anordning som består av två elektroder (en anod och en katod) och flytande elektrolyt. Batteriet består av en eller flera galvaniska celler.

Batteriet är en lagringsplats för elektrisk energi. Batteriet tillverkar inte energi, det lagrar energi. Precis som man lagrar t.ex. bensin i en tank för senare användning. Då kemikalierna i batteriet förändras så antingen lagras eller frigöres energin.

Detta repeteras många gånger i ett laddningsbart batteri. Batteriets verkningsgrad, dvs. effektivitet är inte hundraprocentigt eftersom energi förloras i form av värme och kemikaliska reaktioner då batteriet laddas resp. urladdas. Om man använder t.ex. 2 000W ur ett batteri så kan det krävas 2400 W eller t.o.m. mera att åter ladda det fullt.

Ett batteri klassat som 200 Ah vid 5 timmars urladdning kan klassas som

260 Ah vid 20 timmars urladdning.

310 Ah vid 48 timmars urladdning.

Ett normalt effektivitetsvärde för s.k. fritt ventilerade blybatterier och ventilreglerade blybatterier (VRLA) är 85-95 % och för alkaliska och NiCad (Nickel/Kadmium) batterier 65 %.

Det är viktigt att notera att SAMTLIGA batterier som normalt sett används i traktionära sammanhang är s.k. fritt ventilerade blybatterier och ventilreglerade blybatterier (VRLA).

Detta inkluderar vätskebatterier, s.k. gelé batterier med syra i gelé/fast form och AGM. Samtliga använder sig av samma kemiska process. Dock kan själva plattornas konstruktion variera signifikativt. NiCad, NI-Iron (NiFe) och andra typer kan finnas i vissa system men dessa är inte vanliga pga. det höga priset och låga effektivitet.

 

Upp

3. Hur länge håller ett batteri?

Batteriets livslängd varierar kraftigt beroende på hur det används, underhålls, laddas, temperatur och andra faktorer. I extrema fall kan stora variationer förekomma. Vi har sett batterier förstöras på mindre än ett år pga. upprepade överladdningar och vi har hört om stationära telefonbatterier som endast belastats 5-10 ggr/år som hållit 25 år.

Vi har sett batterier med elektrolyten i gelé/fast form förstörda redan första dagen då dessa överladdas med laddare av biltyp. Vi har också sett golfbilsbatterier förstörda utan att dessa någonsin använts pga. att dom lämnats oanvända och oladdade i ett varmt garage ett helt år. Även s.k. ”torrladdade” (där man fyller på batterisyra då man tar dom i drift) överlever max. ca 18 månader eftersom dessa inte är helt torra (några är helt torra men dessa är svåra att finna, dom flesta skeppas med fuktiga plattor).

 Upp

4. Olika batteri typer?

Batterierna indelas i två typer.

1.  Applikation (vad dom används till)

2. Konstruktion (hur dom är byggda).

Huvudsakliga applikationer är för fordon, marin och traktionära (deep-cycle).

Dom traktionära inkluderar solenergi (PV) reservkraft och RV husbils/båt batterier.

Dom huvudsakliga konstuktionstyperna är vätskefyllda, s.k. ”gelé” med elektrolyten i gelé/fast

form och AGM (Absorbed Glass Mat på engelska).

AGM batterierna kallas ibland för ”undernärd elektrolyt” eller ”torra” pga. att glasfibermaterialet endast

till 95 % är genomdränkt med svavelhaltig syra och att det inte finns någon överflödig vätska.

Vätskebatterier är måhända standard, med fråntagbara ”korkar” eller s.k. ”underhållsfria”. Alla ”gelé” batterier är ”slutna” medan ett fåtal är ventilreglerade, vilket betyder att en liten ventil håller ett litet övertryck. Nästan alla AGM batterierna är slutna med ventilreglering, vanligtvis kallade VRLA som betyder Valve Regulated Lead Acid. (På svenska Ventil Reglerade Bly-Syra).

De flesta ventilreglerade batterierna har ett visst tryck, 1-4 PSI på havsnivå.

 

Upp

5. Vad är det för skillnad på start, traktionära (deep-cycle) och marin batterier?

Startbatteri

Startbatterier används för att start och körning av fordon. Principen är att ge så mycket startström som möjligt under en mycket kort tidsintervall. Startbatterierna har därför ett stort antal tunna blyplattor för att ge största möjliga yta för syran att jobba mot. Plattorna har komponerats av ett bly ”svamp”, liknande en skumsvamp till konstruktionen. Detta ger en mycket stor yta men om batteriet djupurladdas så förbrukas denna ”svamp” och faller till botten av kärlet. Startbatterierna förstörs efter 30-150 djupurladdningar men kan hålla för tusentalts cykler vid användning under normala startförhållanden

(2-5 %) urladdning.

Traktionära batterier

Traktionära batterier har konstruerats för urladdningar ned till 80 % gång på gång och har därför mycket tjockare plattor. Den största skillnaden mellan ett riktigt traktionärt batteri och andra är att plattorna är SOLIDA blyplattor (ej ”svamp” som på startbatterier) eller av ”rörcellstyp” dvs. där rören i dom positiva plattorna omsluter det aktiva materialet som omger blyledarna.

Tyvärr är det ofta omöjligt att veta vad det är du egentligen köper på lågprisställen som specialiserat sig på startbatterier. Det populära golfbilsbatteriet är generellt sett ett ”semi” traktionärt batteri - bättre än ett startbatteri, bättre än ett marinbatteri men inte alls lika bra som ett riktigt traktionärt batteri med solida blyplattor eller plattor av rörcellstyp. Å andra sidan så är golfbilsbatteriet mycket vanliga och därför rätt så ekonomiska för små till mellanstora system. 

Traktionära industribatterier

Ibland kallade “truckbatterier”, traktionära eller stationära batterier används när energi behövs under en lång tid. Dessa är därför konstruerade för djupurladdningar ned till 80 % eller till 20 % av full laddning. Dessa kallas för det mesta traktionära batterier för deras användning i truckar, golfbilar, sop- och skurmaskiner. Traktionära batterier har mycket tjockare plattor än bilbatterier.

Marinbatteri

Många (de flesta?) Marin batterierna är vanligtvis ”hybrider” och faller mellan start- och traktionära batterier medan några enstaka är av riktig traktionär typ. I hybridbatterierna kan plattorna komponerats

av blysvamp men är grovkornigare och tyngre än det som används i startbatterier. Det är ofta svårt att veta vad man får då man köper ett marinbatteri men dom flesta är hybrider. Det enda säkra sättet att ta reda på vad man får är att köpa ett och såga itu det - knappast ett alternativ.

Termerna marin-deep-cycle, marin-traktionär överanvänds ibland i reklamen.

Batterier av hybridtyp bör inte urladdas till mera än 50 %.

Plattornas tjocklek.

Tjockleken på den positiva plattan har stor betydelse p.g.a. faktorn “nätgallerkorrosion”. Denna rankas bland de tre främsta orsakerna till ett batterihaveri. Den positiva (+) plattan är den som gradvis blir uppäten med tiden och slutligen finns det inget kvar av den. Allt har fallit till botten som slam. Tjockare plattor ger längre livslängd dvs. om de andra faktorerna är lika så har batteriet med dom tjockaste plattorna den längsta livslängden. Bilbatterier har ofta en plattjocklek på ca 1 mm medan truckbatterier kan ha plattor som är tjockare än 7,0 mm, dvs. nästan 7 gånger tjockare än på bilbatterier! Typiska tjocklekar på golfbilsbatterier är 1,8 till 2,7 mm. De flesta traktionära industribatterierna använder Bly-Anthimon plattor hellre än de Bly-Kalcium som används i AGM eller s.k. gelebatterier med elektrolyten i gelé/fast form av traktionär typ. Antimon ökar plattornas livslängd och styrka men ökar gasningen och vattenförlusten. Pga. detta måste de flesta industribatterier kontrolleras ofta avseende vätskenivån om man inte använder s.k. hydrokorkar.

Självurladdningen av batterier med Bly-Antimon plattor kan vara hög - upp till 1 % per dag på ett äldre batteri. Ett nytt AGM batteri har en urladdning på 1-2 % per månad medan ett gammalt har det dubbla.

 

Upp

6. Vilka är dom vanligaste batterikonstruktionsmaterialen?

Nästan samtliga större laddningsbara batterier i allmän användning är av typ s.k. fritt ventilerade blybatterier och ventilreglerade blybatterier (VRLA).

Typisk elektrolyt är till 30 % svavelhaltig och till 70 % vatten vid full laddning.

Det finns också några NiCad (Nickel/Kadmium) som används men den höga initialkostnaden och den höga användningskostnaden, rättfärdigar inte dem. NiCad batterierna är dessutom mycket dyra och ineffektiva, ett typiskt mått är 65 %.

 

På förtjänstsidan finner man dock att NiCad batterierna kan frysa utan att någon skada sker. Dessa används därför ibland i regioner där det blir ner till –45 grader Celsius.  NiFe (Nickel-Järn) batterier finns också. Dessa har en mycket lång livslängd men en dålig effektivitet (60-70 %). Även spänningarna för NiFe batterier är olika vilket gör det svårt att anpassa till vanliga 12V/24V/36V/48V system. Det största problemet med NiFe batterierna är att man kan behöva ”mata” in 100 Watt för att få 70W av laddning, dom är alltså mycket ineffektivare än s.k. fritt ventilerade blybatterier och ventilreglerade blybatterier (VRLA).

 

Dom flesta AGM batterierna motstår också frysning utan problem även om batteriet kan leverera lite eller ingen ström alls då det är fruset.

 

Upp

7. Vilka ämnen finns i en blyackumulator och hur det fungerar?

Den aktiva massan (ämne som tar del i de kemiska reaktionerna) i den positiva plattan är en svartbrun blydioxid (PbO2) d.v.s. en blandning av bly och syre.

 

I den negativa plattan finns en grå porös s.k. blysvamp (Pb) som fungerar som den aktiva massan.

Som elektrolyt används en blandning av svavelsyra och destillerat vatten (H2SO4).

Då batteriet urladdas så förenas den positiva plattans syre (O) och batterisyrans väte (H) och blir till vatten H2O. Den positiva plattans bly och syrarester SO4 förenas samtidigt till blysulfat PbSO4.

 

Den negativa plattans bly och syrarest SO4 förenas och blir till blysulfat. Reaktionerna fortgår så länge som någon strömförbrukare är tillkopplad eller tills batteriet är urladdat. Det urladdade batteriets syrarester är mycket svag. Nästan alla syrarester har förflyttat sig till plattorna och den positiva plattans syre har samtidigt förenat sig med batterisyrans väte och bildat vatten.

Batterivätskans specifika vikt har fallit till 1,10 och närmar sig vattnets 1,0.

Då batteriet laddas sker processen i omvänd ordning. Batterivätskans syre förenar sig med den positivaplattans bly. Plattornas syrarester förenar sig med batterivätskans väte. Batterivätskans syradensitet ökar upp till 1,285 då batteriet är fulladdat. 

 

Upp

 

8. Vad menas med elektrolyt? 

Elektrolyten, även kallad syran som finns i ett blybatteri är en blandning av i huvudsak destillerat vatten och en mindre del svavelsyra. Det finns även s.k. gelad elektrolyt i de s.k. dryfit underhållsfria eller rekombinerade systemet som det också kallas. Där har elektrolyten en ”gelé/fast” form.

 

 

Upp

9. Vad är s.k. ”slutna” batterier?

S.k. slutna batterier görs med ”korkar” d.v.s. ventiler som inte kan avlägsnas.

De s.k. underhållsfria batterierna är också ”slutna” men är inte läckagefria. Slutna batterier är inte helt slutna eftersom dom måste ventilera gasen vid laddning. Om dessa överladdas för många gånger så kan vissa av dessa batterier förlora så mycket vätska att dom dör i förtid.

 

I de flesta mindre traktionära batterierna användes Bly-Kalcium plattor för ökad livslängd medan de flesta industri- och truckbatteritillverkarna använder Bly-Antimon för en högre hållfasthet.

Ett fåtal industribatterier har speciella s.k. rekombinationsproppar som konverterar väte och syre tillbaka till vatten vilket reducerar vätskeförlusten med 95 %. Det finns även s.k. rekombinationsproppar till vätskebatterier för golfbilar, städmaskiner och truckar som ger samma fördel.   

Upp

10. Vad är s.k. gelad elektrolyt?

S.k. gelé batterier innehåller syra som blivit till en gelé liknade solid massa genom att tillsätta Silika Gel (kiselhaltig gel). Fördelen med dessa batterier är att det är omöjligt att spilla syra även om batteriet skulle spricka. Denna batterityp har några nackdelar, en är dom måste laddas långsammare (C/20) för att förhindra gasen att förstöra cellerna.

 

För det andra så kan dessa inte bli snabbladdade med laddare av biltyp utan att bli permanent förstörda. Detta är normalt sett inget problem när det gäller solcellssystem men om en reservgenerator eller högkapacitetsladdare används så måste strömstyrkan anpassas till tillverkarens specifikationer.

 

Några andra nackdelar med celler av ”gelé” typ är att dessa måste laddas med en lägre spänning

(2/10 dels Volt lägre) än vid laddning av vätske- eller AGM batterier. Om batteriet överladdas så kan ihåligheter uppstå i gelén vilket inte går att reparera utan påföljden är en sämre kapacitet.

 

I varma klimat så kan vätskeförlusten bli så stor på 2-4 år att batteriet förstörs i förtid. Batterier som bl.a. kallas underhållsfria dryfit, ventilreglerade, slutna och rekombinerade med gelad elektrolyt har dock många fördelar också, bl.a. behövs ingen vattenpåfyllning då den lilla gasmängd som bildas återgår till batteriet i form av vatten tack vare en kemisk process. Ingen vattenpåfyllning behövs.

 

Elektrolyten i gelé/fast form gör att batteriet inte läcker även om det skulle spricka. Inget stänk uppstår heller vid laddning. Gelén gör batteriet mycket tåligt mot skakningar och ”kyssar”, oftast behövs ingen extra dyrbar ventilationsutrustning pga. den obefintliga ”gasningen” vid laddning. Lägg därtill att dom tål djupurladdningar bra och att kringutrustning som ögonduschar och skyddskläder inte behövs så har man en bra totalekonomi.

Upp

11. Vad är AGM (Absorbed Glass Mat) batterier?

En nyare typ av ”slutna” batterier använder sig utav ”ABSORBERANDE GLASFIBER” eller AGM mellan plattorna. Detta är en mycket fin fibermatta av Boron-Silikat.

 

Denna typ utav batterier har alla de fördelar som ”gelé” batterierna men kan emotta mycket mera ” våld och misskötsel”. AGM batterierna kallas ibland för batterier med ”undernärd elektrolyt” eller ”torra” pga. av att glasfibermaterialet endast är till 95 % genomdränkt med svavelhaltig syra och att det inte finns någon överflödig vätska.

 

AGM batterierna har flera fördelar gentemot både s.k. gelé batterier med syran i gelé/fast form och vätskebatterier, i det stora hela till samma kostnad som för s.k. gelé batterier:

 

Eftersom all elektrolyt (syran) är innesluten i glasfibermaterialet så kan dom inte läcka, inte ens om dom skulle spricka. Detta innebär att eftersom dessa batterier inte klassas som ”farligt gods” så blir transportkostnaderna lägre.

Ytterligare fördel är att då det inte finns någon vätska som kan frysa eller expandera så kan dom inte frysa sönder.

 

Nästan alla AGM batterier är ”rekombinerade” vilket innebär att syret och vätet återbildas inuti batteriet. Detta system utnyttjar gasfas övergången utav syre till den negativa plattan för att återbilda dem tillbaka till vatten medan man laddar, vilket förhindrar vattenförlust pga. elektrolys.

Återvinningen är +99 % vilket betyder nästan ingen vätskeförlust. De laddningsspänningar som behövs är desamma som vilket annat standardbatteri som helst och därmed har man inte problem med inkompatibla laddare, speciella justeringar eller laddarkontroller.

 

Dessutom är det inre motståndet extremt lågt vilket innebär att det knappt sker någon upphettning trots att man laddar med en stor laddningsström eller har ett stort strömuttag. De flesta AGM batterierna har ingen gräns för strömstyrka vid laddning eller urladdning.

 

Självurladdningen är mycket liten, från 1-3 % per månad är vanligt. Dessa kan m.a.o. lagras längre än standard batterier utan att man behöver ladda dem. AGM batterierna läcker ej vätska. Även under kraftig överladdning så är förlusten långt under 4 % som gäller som max. inom t.ex. för flyg och slutna utrymmen. Plattorna i AGM är tätt packade och stabilt fästa och håller därför bättre för stötar och vibrationer än sedvanliga batterier.

 

Trots alla nämnda fördelar med AGM batterierna så finns det fortfarande utrymme för traktionära s.k. fritt ventilerade blybatterier och ventilreglerade blybatterier (VRLA). AGM batterierna kostar 2-3 gånger mera än traktionära vätskebatterier av samma kapacitet. Många installationer där man inte behöver bry sig speciellt om gasning eller syraspill så är standard eller traktionära vätskebatterier ett mera ekonomiskt alternativ. AGM batteriernas fördelar är: Inget underhåll, helt ”slutna” gentemot gaser, väte eller läckagefria även om skalet spricker. AGM fryser dessutom inte. Trots allt så behöver inte alla dessa fördelar! 

Upp

12. Vad är temperatureffekten på batterier?

Batteriets kapacitet, dvs. hur många amperetimmar det kan lagra, reduceras då temperaturen sjunker och ökar då temperaturen stiger. Av denna anledning är startbatteriet på din bil ibland dött en kall vintermorgon trots att det fungerade fint när du kom hem.

 

Om ditt batteri under en del av året står kallt så måste hänsyn tas till denna reducerade kapacitet då systemet dimensioneras. Standardangivelsen för batteri är en rumstemperatur på +20 grader Celsius.

Vid –20 grader Celsius är den strömstyrka man får ut ur batteriet endast 30 %. Vid +50 garder Celsius är kapaciteten 12 % högre. Batteriladdningsspänningen ändras också med temperaturen.

 

Den varierar från ca.2, 74V per cell vid – 40 grader Celsius till 2,3 volt per cell vid + 50 grader Celsius. Pga. detta bör du ha temeraturkompensation på laddaren eller en laddarregulator om batterierna står inomhus och/eller utsatta för stora temperaturvariationer. Vissa regulatorer har inbyggd temperaturkompensation vilket fungerar utmärkt om regulatorn har samma temperatur som batterierna. Om batterierna däremot står ute och regulatorn/laddaren inomhus så fungerar det inget vidare. Ett annat problem blir den stora termiska massa som ett batteripaket bygger upp.

Upp

13. I- och urladdningscykler kontra livslängd?

En ”cykel” för ett batteri är en komplett urladdning och en återladdning.

Normalt sett kan man säga att batteriet urladdas från 100 % till 20 % och sedan tillbaka till 100 %. Observera dock att det ofta finns andra mått för djupet av urladdningscykeln.

 

De vanligaste är 10 %, 20 % och 50 %. Du måste vara noggrann när du bedömer för hur många ”cykler” batteriet är uppgivet om det inte också framgår hur djupt det blivit urladdat.  T.ex. uppges många golfbilsbatterier klara 550 cykler vid 50 % urladdning vilket ger en livslängd på ca 2 år.

Batteriets livslängd är direkt relaterat till hur djupt det urladdas varje gång.

 

Om batteriet urladdas till endast 50 % varje dag så håller det dubbelt så länge som om det hade urladdats till 80 %.

 

Om det urladdas till endast 10 % så håller det ungefär 5 gånger längre än det gjort vid en urladdning till 50 %. Det finns dock en praktisk sida också - man vill knappast ha 2 ton batterier staplade i en hög bara för att reducera djupurladdningen. Det mest praktiska är att sikta på 50 % reguljär djupurladdning. Detta innebär inte att man inte ibland kan gå ned till 80 %.

Det betyder bara att när man räknar ut hur stora batterier man skall ha och belastningen är känd så skall man sikta på 50 % djupurladdning. Detta ger den bästa lagrings - kontra kostnadsfaktorn.

Å andra sidan så finns det en gräns även här. Ett batteri som kontinuerligt urladdas 5 % eller mindre håller normalt sett inte lika länge som ett som urladdas till 10 %. Detta beror på att blyoxiden vid väldigt låga urladdningscykler tenderar att klumpa sig på den positiva plattan i stället för att bilda en jämn film.  

Upp

14. Vad menas med amperetimmar kapacitet?

Samtliga djupurladdningsbatterier klassas i Amperetimmar (Ah). En amperetimme är en ampere på en timme, eller 10 ampere för 1/10 timme osv.

 

Det räknas alltså ampere x timmar. Om du t.ex. har något som drar 40 ampere och du använder det i 40 minuter så har du använt 40 (ampere) x .666 timmar eller 26,666 Amperetimmar (Ah).

 

En ”standard” urladdningstid som används för solcellsbatterier, backupsystem och de flesta batterier som djupurladdas är 20 timmar (kallad C20) men även 10 (kallad C10) och speciellt 5 (kallad C5) timmar förekommer. Då 20 timmars uppgiften anges, så avser man att en urladdning av batteriet till 10,5 volt över en 20 timmars period medan man samtidigt mäter hur många amperetimmar det levererar. C5 används speciellt för industribatterier eftersom detta är en typisk daglig cykel för t.ex. en truck. C100 förekommer speciellt i backup system för där är man intresserad av långtidskapaciteten.

Upp

15. Varför uppges amperetimmar vid en viss urladdningstid?

Detta beror på den s.k. Peukert effekten. Peukert värdet är direkt relaterad till batteriets inre motstånd. Dess högre inre motstånd, dess högre förluster vid laddning och urladdning, speciellt vid högre strömuttag. Detta innebär att dess snabbare batteriet urladdas dess lägre kapacitet i amperetimmar (Ah). Följaktligen, om det ”töms” långsammare så är kapaciteten (Ah) högre. Detta är viktigt då vissa tillverkare valt att uppge kapaciteten t.o.m. vid 100 timmar. Detta gör att batteriet ser mycket bättre ut än vad det är i verkligheten. Här kan du se några typiska kapaciteter från ledande tillverkares datablad:

 

 

Batterityp

100 timmars kapacitet

20 timmars kapacitet

8 timmars kapacitet

Trojan T-105

250 Ah

225 Ah

Ej uppgivet

US Battery 2200

Ej uppgivet

225 Ah

181 Ah

Concorde PVX-6220

225 Ah

221 Ah

183 Ah

Surette S460 (L-16)

429 Ah

344 Ah

282 Ah

 

Tudor PgB34  

5 timmars urladdning, kapacitet 102 Ah

6 timmars urladdning, kapacitet 106 Ah

8 timmars urladdning, kapacitet 111 Ah

10 timmars urladdning, kapacitet 114 Ah

 

Sonnenschein dryfit traction block 6 Volt

5 timmars urladdning, kapacitet 160 Ah

10 timmars urladdning, kapacitet 195 Ah

20 timmars  urladdning, kapacitet 220 Ah

 

Dess längre man ”mjölkar” ur ett batteri dess mera Ah får man ur det.

Se därför till att du jämför samma urladdningstider då du gör prisjämförelser mellan olika batterier. Kom även ihåg att jämföra livslängden dvs. s.k. ”cykler” (om det ena har en livslängd på t.ex. 500 cykler och det andra på 1200 cykler vid jämförbar standarduppgivelse  och priset är detsamma så har du ett lätt val).  Dessutom måste du också jämföra standarden för ”cykler”. T.ex. så kan ett batteri uppges ha 1700 cykler  enl. IEC-896-2 medan samma batteri enl. IEC 254-1 har 1000 cykler!

Upp

16. Hur mäter man batteriets laddningstillstånd?

Laddningstillståndet eller snarare djupet av urladdningen kan mätas genom att mäta spänningen och/eller batterisyrans specifika vikt med en s.k. hydrometer. Detta ger dock inte något svar på hur bra batteriet är i kapacitet dvs. (amperetimmar=Ah). Endast ett belastningsprov kan visa detta.

 

Spänningen i ett fulladdat batteri visar 2,12 till 2,15 volt per cell, eller 12,7 volt för ett 12 volts batteri.

Vid 50 % visar spännings mätningen 2,03 volt per cell och vid 0 %, 1,75 volt eller mindre.

Vid mätning av den specifika syravikten med hydrometer så visar den 1,265 för en fullt laddad cell och 1,13 för en helt urladdad cell. Detta kan variera något mellan olika tillverkare och batteri typer.

När du köper nya batterier skall du ladda dem och låta dem stå ett tag och sedan göra en referens mätning. En skillnad på 0,025 mellan cellerna indikerar en kortslutning i den cell som visar lågt värde eller så tyder det på en sliten/dålig cell/batteri. Observera att temperaturen påverkar den specifika vikten. Vid noggranna mätningar måste en korrigering ske för temperaturen. Vid temperaturer över +15 grader Celsius skall man korrigera med 0,0008. T.ex. om temperaturen är –10 grader Celsius och mätningen visar 1,280.

 

Vad är det verkliga laddningstillståndet?

 

Korrigering –25x0,0008       –0,20

Mätaren visar                    1,280

Korrigerat värde                  1,260

                    

                                         

Dvs. batteriets laddningstillstånd är 75 %.

 

Nedan en tabell som visar förhållandet mellan den specifika vikten och batteriets laddningstillstånd

vid +15 grader Celsius

 

Laddningstillstånd

Specifika vikt

100 %

1,265…1,290

75 %

1,235…1,265

50 %

1,205…1,235

25 %

1,170…1,205

Nästan urladdad

1,140…1,165

Helt urladdad

1,110…1,135

    

Många batterier är slutna varvid syravikten inte kan mätas. I detta fall måste du lita till spänningsmätningen (volt). Avläsningen av syravikten med hydrometer berättar alltid inte hela historien emedan det tar ett tag för syran att blanda sig i cellen. Om du mäter direkt efter laddning så märker du att det bildats olika nivåer s.k. syraskiktning med olika resultat upptill i cellen än  nedtill i cellen. Detta gäller inte för AGM och s.k. gelé batterier med elektrolyten i gelé/fast form.

 

Att mäta syradensitet och spänning är egentligen inget annat än att mäta laddningstillståndet.

De ultimata sättet att mäta batteriets kondition är dock att belastningsprova det. 

Upp

17. Hur gör man ett belastningstest?

När det är lösa sammankopplade celler med synliga poler/förbindningar så kan man belasta varje cell med en stor strömstyrka (olika beroende på batteriets storlek).

Samtidigt mäter man cellens spänning.

Kontrollen ger en bra bild över batteriets förmåga att leverera mycket ström och avslöjar fel som inte kan upptäckas vid låg belastning. Kontrollen skall utföras i normal rumstemperatur och syravikten får inte understiga 1,250.  Om spänningen är 1,3-1,5 V och skillnaden mellan cellerna är mindre än 0,2 V så är batteriet i bra kondition. Större skillnader eller lägre spänning tyder på batteriets sulfatäring, de inre förbindningarnas dåliga skick eller så tyder det på ett slitet batteri. Vid belastningsprovning av batterier där man inte kommer åt förbindningarna mellan cellerna pga. att dessa är ingjutna så testar man hela batteriet med t.ex. en mätare enl. nedanstående bild. Då man testar ett riktigt dåligt batteri så störtdyker spänningen snabbt nästan till noll.

 

Upp

18. Falsk kapacitet - vad är det?

Ett batteri kan uppfylla alla krav för ett fulladdat batteri men ändå ha en mycket lägre kapacitet än det hade från början. Varför?

 

Om plattorna är skadade, sulfaterade eller delvis gått länge så kan dessa ge en falsk bild av att vara fulladdade men i realiteten agera som om dessa vore betydligt mindre.

 

Det samma kan ske med s.k. gelé batterier med elektrolyten i gelé/fast form om dessa överladdats och springor eller bubblor bildats i gelén. Det som finns kvar av plattorna kan vara fullt funktionsdugliga men med enbart 20 % av plattorna kvar. Batterierna blir oftast dåliga av andra orsaker förrän dom når denna punkt men det är något du bör veta om testen visar OK, men om kapaciteten sjunker fort eller batteriet ”dör” mycket snabbt under belastning.

 

Vid mätning skall du vara observant att du inte mäter endast ”ytladdningen”. För att mäta spänningen korrekt så skall batteriet vila några timmar eller så kan man belasta det lite med t.ex. en bilglödlampa under några minuter. Nämnda spänningar stämmer för alla s.k. fritt ventilerade blybatterier och ventilreglerade blybatterier (VRLA) förutom s.k. gelébatterier med elektrolyten i gelé/fast form. För gelébatterier skall du minska med 0,2 volt. Observera att spänningarna under laddningsprocessen är helt olika och skall inte användas. Mät alltså INTE under själva laddningsprocessen!

Upp

 

19. Batterispänning i förhållande till laddningsgrad?

Nedan kan du se typiska spänningar (Volt) i förhållande till laddningsgraden.

 

Utgående från 10,5 volt = helt urladdat och +25 grader Celsius. Spänningen är från ett 12 volts batterisystem. För 24,36 eller 48 volt system, multiplicera med 2, 3 resp. 4. VPC är volt per individuell cell. Om skillnaden mellan respektive cell är mera än 0,2 volt så måste du utjämningsladda.

Annars blir batteriet dåligt eller så kan det sulfatera. Dessa spänningar är för batterier som vilat i minst 3 timmar. Batterier under laddning har högre värden men dessa siffror säger dig ingenting. Batteriet måste vila först. För längst livslängd bör batteriet stå i grön zon. Tillfälliga fall ned till gul zon är inte farliga men kontinuerliga nedkörningar till denna nivå minskar batteriets livslängd avsevärt. Det är viktigt att inse att genom att mäta enbart spänningen (volt) så får man bara ett ca värde. Det bästa är att mäta den specifika vikten på elektrolyten men på många batterier är detta inte möjligt. Notera det stora spänningsfallet dom sista 10 %.

 

Laddningstillstånd

12Volts batteri

Volt per cell

100 %

12,7

2,12

90 %

12,5

2,08

80 %

12,42

2,07

70 %

12,32

2,05

60 %

12,20

2,03

50 %

12,05

2,01

40 %

11,90

1,98

30 %

11,75

1,96

20 %

11,58

1,93

10 %

11,31

1,89

0 %

10,5

1,75

            

Upp

 

20. Kan man blanda nya och gamla batterier?

Då flera batterier kopplats i serie, parallellt eller serie/parallellt så skall ersättningsbatterierna vara av samma storlek, typ och av samma tillverkare (om möjligt).

Ålder och användningsgrad bör vara det samma som för resterande batterier.

 

1) Montera inte ett nytt batteri i ett batteripaket som är mera än 3 månader gammalt eller som använts mera än 75 cykler.

2) Byt antingen samtliga batterier till nya eller använd ett bra begagnat batteri.

3) För batterier med lång livslängd kan man ha batterier med upp till ett års åldersskillnad.  

 

Upp

 21. Skall ”korkarna” tas bort vid laddning?

Nej. Korkarna skall alltid sitta kvar vid laddning. På t.ex. vätskebatterier så förhindras vätskeförlust och stänk som kan uppstå vid laddning.

 

Upp

22. När når nya batterier full kapacitet?

Praktiskt taget samtliga batterier når inte full kapacitet förrän dessa urladdats/laddats 10-30 gånger.

Ett splitternytt batteri har en kapacitet som är 5-10 % mindre än dess uppgivna kapacitet.

Upp

23. Hur märker man att batteriet åldrats?

Då batteriet åldras så förändras deras underhållsbehov. Detta innebär längre laddnings tid och/eller högre slutladdningsvärde (högre amperetal på laddaren i slutet av laddningscykeln). Vanligtvis så behöver gamla batterier också mera vattenpåfyllning och slutligen så minskar batteriets kapacitet.

Upp

24. Har blybatterier minne?

S.k. fritt ventilerade blybatterier och ventilreglerade blybatterier (VRLA)

batterier har INTE minne och ryktet att dessa skall urladdas helt  för att ”radera” minnet är fullkomligt felaktigt. En sådan urladdning skadar endast batteriet och förminskar dess livslängd.

Upp

25. Hur seriekopplar man batterier?

Den positiva (+) terminalen på det första batteriet  kopplas till den negativa (-) terminalen på nästa batteri, den positiva terminalen på batteri nummer två kopplas till den negativa terminalen på det tredje batteriet osv.

Summan av ihopkopplade batterier är summan av batteriernas individuella spänning kopplade + till – till + till – till + till – etc.  T.ex. om 6st  6Volts batterier kopplas i serie såsom på skissen nedan, så blir spänningen 6x6V=36Volt. Batterikapaciteten (Ah) förblir oförändrad.

 

Seriekoppling

 

Upp

26. Hur parallellkopplar man batterier?

Den positiva terminalen (+) på det första batteriet kopplas till den positiva terminalen (+) på batteri nr två och den positiva terminalen på batteri nr.2 kopplas till den positiva på batteri nr 3 etc. Den negativa terminalen (-) på det första batteriet kopplas till den negativa terminalen (-) på batteri nr två och den negativa terminalen på batteri nr.2 kopplas till den negativa terminalen på batteri nr 3 etc. Batterierna har alltså kopplats + till + till + och – till – till -. Med detta upplägg är kapaciteten summan av kapaciteten på respektive batteri men spänningen är oförändrad.

Parallellkoppling

Exempel:

·          Om man tar 5 st, 6 Volts batterier á 10 Ah och kopplar dessa i serie så får man 30 volt och 

           kapaciteten blir 10Ah.

·          Om man kopplar samma paket parallellt så blir spänningen 6V och kapaciteten 50 Ah.

 

Vanliga bilbatterier består av 6 celler a 2 volt som inneslutits i ett

kärl och kopplats i serie för att erhålla 12 V.

Parallellkoppling i SERIE ( SERIEPARALLELLKOPPLING)

 

Serie-prarallellkoppling

Upp

27. Vad är rätt elektrolytnivån?

Efter fullbordad laddning skall elektrolytnivån vara jämnhög i samtliga celler.

Normal vattennivå är 6-13 mm under påfyllningshålets underkant (beror på batterityp och storlek)

Upp

28. När skall man fylla på batterivatten, före eller efter laddning?

Batterivatten skall fyllas EFTER laddning om inte plattorna exponeras. Om plattorna syns och är torra skall man fylla destillerat avjoniserat vatten endast så mycket att dessa täcker plattorna.

Upp

29. Fryser batterier?

Eftersom ca 85 % av elektrolyten består av vatten så kan batteriet frysa varvid kärlet och plattorna kan förstöras. Fryspunkten beror på batteriets laddningstillstånd enl. följande:

Laddningsgrad %

Elektrolytens specifika vikt

Fryspunkt Grader C

100

1,28

-65

50

1,22

-40

Urladdat

1,12

-10

Upp

30. Urladdas batterierna då dessa inte används?

Alla batterier självurladdas då dom står. Graden av självurladdning beror på typ av batteri, ålder  och i första hand av lagringstemperaturen. Det kan variera mellan 1-15 % per månad.

 

Generellt så har AGM batterierna den lägsta urladdningsgraden och gamla industribatterier med bly-antimon plattor den största självurladdningen. Fulladdade s.k. fritt ventilerade blybatterier och ventilreglerade blybatterier (VRLA) som lagras i rumstemperatur urladdas till 50 % på tre månader men om temperaturen skulle varit +40 grader Celsius så skulle batteriet varit helt tomt på samma tid.

 

Å andra sidan, hade det lagrats vid –15 garder Celsius, så skulle urladdningen varit endast ca.10 %. Ett ventilreglerat s.k. dryfit batteri med elektrolyten i gelé/fast form har 65 % av kapaciteten kvar efter 12 månader vid lagring i +20 grader Celsius. Batterier som har kontinuerligt tillkopplade laddare av någon typ t.ex. solcell, 230 Volts laddare eller dylikt så utgör självurladdningen normalt sett inga problem. En av de största batteridödarna är delvis urladdade batterier som lämnas oladdade några månader. En underhålls - laddare skall kopplas även om batterierna inte används, eller rättare sagt, speciellt när dessa inte används. Även de flesta ”torrladdade” batterier (som säljs utan elektrolyt för att kunna skeppas lättare och där man fyller på elektrolyt senare) förstörs med tiden. Maximal lagringstid för dessa är 1,5-3 år.

 

Batterierna urladdas snabbare vid högre temperaturer. Livslängden kan också minska radikalt vid högre temperaturer. Dom flesta tillverkare verifierar detta som en 50 %  minskning i livslängd för varje +9 grader Celsius som överstiger 25 grader Celsius cell temperatur. Livslängden ökar med samma mått om temperaturen understiger + 25 grader Celsius, men kapaciteten reduceras dock.

 Upp

31. Vad menas med att batteriet sulfaterar?

Med sulfatering avses formateringen eller resterna av blysulfat på botten och i porerna på det aktiva materialet i batteriets blyplattor. Om sulfatäringen blir kraftig och bildar stora kristaller på  plattorna så kommer batteriet inte att fungera effektivt eller kanske inte fungera alls. Vanliga orsaker till batteriets sulfatering är att det står länge oladdat, används i onormala temperaturer och utsätts för långa under- eller överladdningar.

Upp

32. Spänningar och strömstyrkor vid laddning?

De flesta vätskebatterierna skall laddas med max. C/8 normen under en längre period. C/8 är batterikapaciteten vid 20 timmars urladdning (C20) delat med 8.

T.ex. skall ett batteri på 220 Ah laddas med en strömstyrka på 220/8=26 Ampere.

Geléceller skall laddas med max. C/20 normen eller 5 % av amperetimmar kapaciteten.

Dock anger t.ex. Batteriunion följande riktmärken för laddning av Sonnenschein ventilreglerade blybatterier dryfit traktion block resp. Tudor för sina motsvarande DryPower:

 

Batterikapacitet (C5)                         Rekommenderad laddningsströmstyrka

 

 

Av Batteriunion

Av Tudor

50 Ah

8 Amp

8 Amp

70 Ah

12 Amp

8 Amp

90,105,110 Ah

16 Amp

15 Amp

160,180 Ah

25 Amp

20 Amp

240 Ah

40 Amp

- Amp

                     

AGM batterierna är ett fall för sig, dessa kan laddas upp till C4 normen eller 400 % av kapaciteten för laddningscykelns kapacitet. Väldigt få laddningskablar tål dock så höga laddningsströmstyrkor och vi rekommenderar varmt att inte pröva detta i hemmamiljö. För att undvika kablarnas överhettning skall du hålla dig till C/4 eller mindre.

 

Om du laddar med 15,5 Volt så erhåller du en 100 procentig laddning av s.k. fritt ventilerade blybatterier och ventilreglerade blybatterier (VRLA), gäller ej s.k. gelébatterier med elektrolyten i gelé/fast form. Då laddningsspänningen nått 2,583 Volt per cell så skall laddningen avbrytas eller reduceras till en droppande kurva. Observera att vätskebatterier MÅSTE bubbla något för att batteriet skall bli fulladdat och för att blanda elektrolyten. Den flytande spänningen hos s.k. fritt ventilerade blybatterier och ventilreglerade blybatterier (VRLA), gäller ej s.k. gelébatterier med elektrolyten i gelé/fast form bör vara ca 2,15 till 2,23 volt per cell eller ca 12,9-13,4 för ett 12 Volts batteri. Vid högre temperaturer (över 30 grader Celsius) skall detta reduceras till ca 2,10 volt per cell.

Laddningsspänningen för gelé batterier är normalt 2/10:dels volt lägre än för vätskebatterier.

Vätskebatteriernas livslängd kan ökas genom att utföra en utjämnande laddning var 10:de till var 40:de dag. Denna laddning sker till ca.10 % högre spänning än vid normal full laddningsspänning varvid gasbubblorna blandar elektrolyten. Om vätskan i standard vätskebatterier inte blandas så ”skiktas” elektrolyten. Man kan ha en mycket stark blandning av vätska upptill men en mycket svag blandning nedtill. Med en hydrometer kan man testa detta. Om inte utjämningen lyckas skall du låta batteriet stå ett dygn och sedan göra en ny mätning. AGM och gelébatterier skall utjämningsladdas som mest 2-4 gånger per år, kontrollera dock med tillverkarens anvisningar speciellt när det gäller gelébatterier med elektrolyten i gelé/fast form. 

Upp

33. Hur sker batteriladdning?

Batteriladdning sker i 3 steg nämligen huvudladdning, efterladdning och underhållsladdning.

 

Huvudladdning

 Det första steget i 3-stegs laddningen. Ström matas i batteriet till maximalt säkra nivå som batteriet accepterar innan spänningen stiger till nära (80-90) % av nivån för full laddning. Spänningen i detta första steg varierar normalt mellan 10,5-15 volt. Det finns inget korrekt spänningsvärde för denna första laddningsfas men det kan finnas en maximal strömstyrka som batteriet och/eller kablarna klarar.

 

Efterladdning

Den andra laddningsfasen av en 3-stegs laddning. Spänningen förblir konstant och strömstyrkan minskas gradvis vartefter som det inre motståndet växer under laddning. Det är i detta läge som laddaren levererar den högsta spänningen. Spänningen ligger i detta skede mellan 14,2 till 15,5 Volt.

  

Underhållsladdning

Den tredje fasen i en 3-stegs laddning. Efter att batteriet nått full laddning så minskas laddningsspänningen till en lägre nivå (ofta 12,8-13,2 volt). Allt för att reducera gasbildning och förlänga batteriets livslängd. Detta kallas ofta underhålls- eller droppande laddning eftersom dess huvudsakliga uppgift är att hindra ett fulladdat batteri från att urladdas. Impuls med modulation avser samma sak. Vid impuls med modulation känner en regulator eller laddaren av små spänningsminskningar i batteriet varvid mycket små laddningsimpulser sändes till batteriet. Detta kan ske hundratals gånger per minut. Detta kallas pulsamplitud eftersom amplituden kan variera från några mikrosekunder till flera sekunder. Märk att det vid långtidsefterladdningar, såsom vid reservkraftsystem som sällan urladdas, kräver en efterladdning på ca 13,02-13,20 Volt.

 

Laddning av Ventilreglerade Dryfit Traktion block batterier.

Laddning av ventilreglerade blybatterier dryfit traktion block skall ske med konsantspänningsladdare (IU-laddare). Konstantström till 2,4 Volt skall uppnås (dock max. 8 timmars laddningstid), konstant  spänning 2,4 V/cell (dock max. 8 timmars laddningstid). Slutligen skall en automatisk avstängning ske efter 8 timmar av konstantspänning.

Laddning av Dryfit traktion truckceller sker ofta med en laddare  med  konstantström/konstantspännningsingsladdare där laddarens inbyggda dator väljer rätt nivå.

 

Laddning av Ventilreglerade Dryfit Traktion truckceller. (Källa: Sonnenschein)

Detta skall ske enl. laddningskarakteristikan ”IUIoIa”

 

Första ”I”:et avser konstant ström. Skall vara i storleksordningen 16-20 A per 100Ah märkkapacitet. Då spänningen nått 2,35V/cell så avbryts denna första laddnings fas.

 

”U” avser konstantspänning. Spänningen skall som sagt vara 2,35V/cell. Denna konstantspänning matas i batteriet ända till det att laddningsströmmen sjunkit till 1,6A per 100Ah märkkapacitet.

Andra ”I”:et står för efterladdningen som sker till konstant ström av storleksordningen 1,6A per 100Ah märkkapacitet.

 

”o” avser pausen mellan efterladdningen och utjämningsladdningen.

 

Tredje ”I”:et står för utjämningsladdningen som är möjlig under t.ex. en weekend eller långhelg.

Denna fas startar automatiskt 16 timmar efter huvudladdningens påbörjande och avslutas efter 30 timmar. Under denna fas laddas batteriet med en konstantström på 0,8A per 100 Ah märkkapacitet.

 

”a”= avbruten laddning.

Upp

34. Hur mycket mera kapacitet kan man få med pausladdning?

Under hård drift eller då batterikapaciteten tryter på truckar/maskiner så är det lätt hänt att man kör maskinerna under den skadliga djupurladdningsgränsen. Det finns då en möjlighet att pausladda batteriet.

 

Många tillverkare av konventionella bly-syra vätskefyllda batterier anser att batteriets livslängd påverkas negativt vid pausladdning men vår 30-åriga erfarenhet säger att samtliga ändå ställer upp och levererar utrustning för pausladdning då detta är aktuellt. S.k. Dryfit Traction truckceller anses dock mindre känsliga för pausladdningar pga. att laddningstekniken anpassats för detta ändamål. Hur mycket kan man då tjäna på pausladdning? 15-20 % av märkkapaciteten kan återladdas på en timme och om man dessutom kan få till två halvtimmes fikaraster så är förtjänsten hela 40 %.  

 

Upp

35. Vad är det för specifikt med fordonsladdare?

De flesta ”garageladdare” och konsument (fordons) laddare för batterier har endast  huvudladdning och har en liten, om någon spänningsreglering överhuvudtaget. Dessa är lagom för en snabb uppladdning men ingen laddare man lämnar på laddning för en längre period.

 

Det finns naturligtvis också laddare med spänningsreglering som håller batteriet i en konstant och reglerad spänning. Om dessa är ställda för korrekt spänning för just ditt batteri så laddar dom batterierna utan att skada dom. Kallas ibland för ”Power Charge”, ”taper charge” som om det skulle vara ett säljargument. Vad dessa laddare egentligen gör är att när batteriet laddas så går spänningen upp och laddarens utgående strömstyrka går ner. Dom laddar helt OK men en laddare som klassas med t.ex. 20Amp. kanske endast ger 5 ampere då batteriet laddats till 80 %. För att komma runt detta problem så finns det ”smarta” eller s.k. flerstegsladdare.

Dessa använder sig av en variabel spänning för att hålla laddningsströmmen mera konstant för en snabbare laddning.

 

Upp

36. Är det en myt att inte lagra batterier på betonggolv?

Det finns en gammal myt om att inte lagra batterier på betonggolv - det är exakt vad det är - en myt. Denna gamla historia har funnits i ca 100 år och dateras tillbaka då batterikärlen gjordes av trä och asfalt. Syran kunde läcka ut och bilda en sakta urladdande krets genom det nu syrablöta och ledande golvet.

Upp

37. Vad menas med syracirkulation?

Lämpar sig bäst för t.ex. eltruckar som går i tung drift och flerskifteskörning.

Då batterier laddas sker en syraskiktning, dvs. syrans densitet bildar nivåer med olika densitet nedtill i cellerna än upptill. Detta utjämnas dock på sedvanliga batterier i slutet på laddningsfasen, den s.k. gasningsfasen. För att få ett fulladdat batteri och jämn syravikt behöver man en laddningsfaktor på 1,15-1,20. Tack vare syracirkulationen sker ingen syraskiktning under laddningsförloppet och hela laddningsprocessen är mycket effektivare. Plattorna slits mindre, temperaturen är lägre, gasningen lägre, slamningen mindre, 50-70 % lägre vattenförbrukning men framför allt så förkortas laddningstiden till 5-6 timmar eller med ca 30 % vilket är en viktig faktor när det gäller hårdkörning under tung och intensiv drift. Laddningsfaktorn minskas till 1,05-1,10.  Hur fungerar systemet? En speciell laddare med inbyggd luftcirkulationspump används. Långa rör som sticks långt ner i resp. cell kopplas ihop med ett system av slangar. Dessa slangar kopplas till en cirkulationspump i laddaren (som en laddhandske med genomgång för luft).   

Upp

38. Kan man fylla på vätskebatterier med kranvatten?

Vid användning, laddning/urladdning av vätskebatterier så avdunstar en del utav elektrolyten eller det s.k. batterivattnet. Kan man då fylla på med vanligt kranvatten?

Nej. Absolut inte. Kranvatten är ”smutsigt” och har en dålig ledningsförmåga. Vattenkvalitetens ledningsförmåga anges i mikro (Siemens uS/cm). 1 uS=100mOhm. Som jämförelse kan nämnas att kommunalt dricksvatten har en ledningsförmåga på 100-500 uS och destillerat vatten 8-20 uS.

Du skall alltså fylla på med destillerat avjoniserat vatten som kan köpas hos din batteri- eller maskinleverantör, på servicestationer och biltillbehörsföretag. Vid speciellt höga krav så finns det ännu renare batterivatten, t.ex. kvartsglasdestillerade (fråga din batterileverantör).

Upp

 

Kundvagnen är tom
minsta varuvärde 250:- inkl moms

Trygghet

Safesale

Certifierad E-handel

Betalningsalternativ

Expressleverans

 

delivery

- Hämta hos oss direkt!

- Utkörning inom Sthlm*

- Paket går samma dag

Standard leveranstid

 1-2 dagar

Hur hittade Du oss?

Du skulle göra oss en stor tjänst genom att vara vänlig och fylla i hur Du hittade oss, glöm inte heller att ge oss ett omdöme efter ditt köp. Tack på förhand!